Annika börjar tro att Janne är en nazist-psykopatisk våldtäktsman som tror att han är Adolf Hitlers efterträdare på jorden. Janne å sin sida är fullkomligt övertygad om att Annika blivit kidnappad av en förrymd mentalpatient som blivit besatt av hans kropp, eller åtminstone att hon åkt ut till IKEA och köpt ett bäddsoffbord, eftersom det står en sån konstig möbel i vardagsrummet. När man sedan begraver en dammsugare, en ayatollah hoppar fram ur garderoben, när en polis tror att han är ärkeängeln Gabriel som talar med Gud förvånas ingen över att ekonomen klarar sig med en fallskärm.

"Den kidnappade ekonomen" är en sanslös fars med allt vad det innebär av förvecklingar, komiska situationer och gags, men mitt i allt det roliga ställs en mängd frågor: Vilka bestämmer egentligen i dagens samhälle? Är det demokratiskt att politikerna i stort sett avhändat sig makten till förmån för marknaden? Vem, eller vilka är marknaden och varför är det självklart att vi ska lyda under den?

Pjäsen ställer en mängd frågor men ger inga svar, för det är stora frågor, svåra frågor men som Lena, pjäsens huvudterrorist säger: Om inte vi ställer frågorna, om inte vi lägger oss i, vem gör det åt oss?